jag vill! Jag vill verkligen!

Egentligen borde jag inte ta detta här, jag borde säga detta to face to face. Men jag vet inte hur jag ska säga? Känns som jag är för på, för jobbig nu när allt är så jobbigt för både dig och mig. Men det jag försöker säga är att jag saknar dig så otroligt mycket. Varje gång jag pratar om dig, tänker på dig eller pratar om oss så blir jag ledsen och börja gråta, till och med när mina nära och kära pratar om deras förhållande så känner jag att något saknas. Men det är väll bara ett tecken på att jag vill ha tillbaka dig...  
Jag kan erkänna att jag var ledsen de tre senaste månanderna när vi aldrig sågs. Jag kan nästa räkna på tio fingrar alla gånger vi träffades den senaste veckorna. Då kändes de nästa som att jag inte hade dig hos mig. men det hade jag, långt inom mig hade jag dig! men nu, nu finns så långt bort det bara går. Fan! vad jobbigt det är utan dig. Tänk om det blir vi igen, det vill jag - verkligen!!!!
Ni kommer säkert säga att jag skriver detta för att jag tycker synd om mig själv, de gör jag, eller kanske inte synd om mig, men synd att det skulle behöva ta slut på detta viset! Det känns så ondöigt att det skulle ta slut på grund av att vi inte kunde ses. och när vi inte sågs började vi bråka. Allt blev alltid så bra efter att vi hade träffats.  







Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks () 2009-12-15 @ 19:52:42

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback